När tårarna inte slutar rinna....

Hallå där!

Nu var det tänkt att jag skulle leverera ett långt och känslosamt inlägg 

om det fina besked vi fick i går...men vi får ta det senare för livet kom emellan........

I dag har jag farit fram och tillbaka mellan kontoret och de båda stylinguppdragen 

som skulle göras i dag.  Nöjd och glad packade jag ihop efter det sista uppdraget och styrde hemåt.

Där man svänger av motorvägen hem mot mig blir det ofta kö vid den tiden.

Bilarna framför mig bromsade in ganska häftigt så det gjorde ju jag med såklart....

...men inte bilen bakom mig.....

Så nu sitter jag här i ett varmt och soligt uterum....försöker njuta av dagens stylingblommor som jag fick ta med hem...... men tårarna bara rinner och jag känner mig yr och skakig.

Jag har ringt sjukvårdsupplysningen och ska till vårdcentralen i morgon.

Jag är inte skadad så jag behöver ingen läkarvård just nu....

...men nacken.....jag känner att det har hänt nåt....

Eller så är jag bara så fruktansvärt rädd för att det ska vara en whiplash.....

Jag hoppas på en sträckning.....

Så ikväll känner jag att jag behöver ha en kram....

Så snälla ni alla rara läsare...

..ge mig en kram så att mina tårar slutar rinna..

(är nog lite chockad tror jag)

Mattias är långt bort och jobbar men han är på väg hem nu..

Jag ska nog gå och vila en stund.

Ta hand om er därute och lev här och nu!

Kram Katarina