Jamasen......

Hej heeeeej
Nu är vi hemma efter dagens jobb...

Jag vet att några av er undrar hur det går med lilla sötsmulan här hemma...

Hon opererades ju förra måndagen.

Du kan läsa om det här i fall du undrar vad som hänt.

Hur som helst så fick vi ju med den sedvanliga struten hem.

men jag köpte även en mjuk krage som skulle vara lite bekvämare...

Det gick inte alls kan jag meddela...

...eller det hade det kanske men jag höll på att gå i bitar redan första natten 

då vår bäbis satt upp i sängen och stirrade i taket och vägrade lägga sig ner.

Nu antar jag att om hon fått sitta där länge nog hade hon säkert lagt sig ner....

Men alltså... vi blev ju så olyckliga båda två att jag tillslut tog av den.

Det resulterade ju i att jag inte alls sov så bra eftersom jag hela tiden vaknade med
ett ryck för att kolla så hon inte slickade på stygnen...
Det gjorde hon inte...antar att det gjorde för ont att böja på kroppen...
..hon är ju inte speciellt böjbar om jag säger så...;)

Efter 2 nätter fick jag nog och åkte tillbaks till veterinären och köpte en 

pyjamas......eller jamasen som den kallas för här hemma.

En hel kroppsstrumpa liksom, som gör att hon inte kommer åt.

Å vet ni! Hon sover till o med bättre än hon brukar..

Jag tror att det beror på att hon inte riktigt tycker att hon kan röra sig så bra...

En Westie är ju inte direkt smidig som en panter och i den här

kapslas hon liksom in så hon inte bara är som en köttfärslimpa på fyra ben...

hon blir liksom som en inpackad köttfärslimpa.....;)
Å hon har liksom kapitulerat och hjälper till och med till då den ska på.
Lyfter sakta en tass i taget....fniss...sötisen...
Å hon har den bara på natten. De här bilderna tog jag i morse innan
 hon knappt hunnit gnugga bort John Blund ur ögonen

Så halleluja för hundjamasar....;)

På dagarna vakar vi som hökar över henne så hon inte ska slicka..

Så hon slipper den där tratten......sköööönt...

Hur som helst så är hon pigg o glad och förstår inte alls varför hon inte får springa upp o ner i trappen eller hoppa upp o ner i soffan, jaga katten eller ägna sig åt allt för vilt busande...

På måndag ska stygnen tas bort och då kan vi så sakterliga börja promenera igen...

Det blir skönt det!

Kram Katarina och slickar från Sally

Ps. Man FÅR gapskratta åt hundar i jamasar...
...bara man inte gör det så de ser...;)