Follow my blog with Bloglovin

måndag 5 december 2016

Julfeeling


Hej heeeeeej..
Sent inlägg i dag men klockan snurrar ju lite för fort ibland ni vet...;)

Tusen tack för era rara hälsningar...
Flytten i går gick bra men det kändes som det var den där lilla lilla pojken med
små glasögon, hängselbyxor och darrande underläpp som vi skulle lämna bort ungefär...
I själva verket tyckte han säkert att det var döskönt när han till sist blev ensam i sin lilla lägenhet..;)

Det är en liten vindslägenhet med snedtak och takbjälkar och näst intill omöjlig att möblera
så vår stora tv-soffa den får inte plats....så i kväll bär det av till det stora varuhuset igen 
på soffjakt.....Jag ska fråga honom om jag kan få fota sen när han är i ordning ordentligt och visa er...
Eftersom det är näst intill omöjligt att hinna med att fota inspirerande bilder i dagsljus den här tiden 
kom jag på att ni kan ju få se lite bilder från reportaget i Leva & Bo som finns att köpa nu.
Jag har ju fått alla Lottas bilder även dem ni inte kan se i tidnignen.
och fått henens tillåtelse att visa dem...
men vi sprider på det och tar några i taget..;)

Nötter, kanel, granris och röda rosor.......
Så sååååå fiiiiiiint
Mycket är ju omflyttat och utbytt här hemma men bilderna är ju så fina ändå...
å nog känner man lite julfeeling!!?

Alla dagens bilder är fotade av Lotta.

Kraam kraaaam
Katarina

10 kommentarer:

  1. SÅ julmysigt och fint!!
    Åååå Katarina, jag vet precis vad du gick igenom igår...Min lilla A flyttade en vecka innan jul förra året och det VAR jobbigt! Tårarna trillade och det var sååå tomt...Man delar ju deras glädje med såklart, men det är tomt i mammahjärtat ♥

    kramar
    A

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja...vääääldigt tomt....
      kraaaam

      Radera
  2. Hej Katarina, min "95:a"flyttade för ca 2 månader sedan,tack och lov inte så långt ifrån hemorten.Rara pojkvännen flyttade med också så det känns tryggt. I oktober fyllde hon 21 år och vi fick komma hem till henne och fika,det var en ny upplevelse.Frågar mig fortfarande var tog dom här 21 åren vägen? Så mycket mer jag skulle velat göra med vår stora tjej (men hon finns ju kvar därute) fast ändå inte på samma sätt som förut...kram från AnneM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åååå huuua....så jobbigt det är...
      Nä på samma sätt finns de ju inte där...men för hoppningsvis på ett annat och helt nytt sätt...
      ...som jag hoppas är fantastiskt...
      Kanske blir det ännu lättare att "boka in" mamma-son/dotter-tid....
      Det kanske liksom blir mer av nu då de inte finns hemma varje dag...;)
      Kraaam och tack för att du delar med dig!

      Radera
  3. Hej! Förstår ju att det känns i mamma hjärtat men är ju så livet är. Men är härligt när man blir bjuden hem till dom& ser hur duktiga dom är. Då blir det extra varmt i mamma hjärtat.
    Underbara bilder från ert hem. Njuter massor av dom.
    Sköt om dej.
    Kram Helene

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack rara du!
      Ja jag förstår att det går över efter ett tag.....
      Å att det liksom börjar ett nytt kapitel nu....ett kapitel som förhoppningsvis blir lika bra som de första kapitlen i barnens liv....;)
      Kraaaaaam o ha en fin dag!

      Radera
  4. Julkänsla, när jag ser dina foton.
    Kram
    Maria

    SvaraRadera
  5. Så fin du är och vad mysigt du har det. ktram

    SvaraRadera

Heeeej!

Å vad jag blir glad för att just du vill skriva
en liten hälsning här.
Det värmer och går rakt in i mitt hjärta!
Kraaaam Katarina
♥ ♥ ♥